A trip to hell and back

Jag hatar egentligen då folk bloggar/twittrar/skriver i någon slags social media om sin jävla mens. Men så kom denna månads "förbannelse"!!! Allt startade i början av förra veckan, den vanliga värken som säger "imorgon kommer jag och är råjobbig" jag var varnad så att säga. Morgondagen kom, samma värk men inget mer. Blev en ny dag, samma värk. Och så har denna veckan sett ut, tänkte igår att "jaha det kanske bara blir såhär, verkar ju fan inte bättre"

Sen kom söndagen. Vaknar SJU NOLL NOLL av att, vad som känns som, en lastbil har parkerat på tvären inuti min kropp!! Och ingenting hjälper. Jag har tidigare rullat ögonen åt tjejer som klagat skitmkt. Man ba: visst det känns men man överlever" TYDLIGEN är inte det säkert!!!! Jag var övertygad att idag kunde jag fasiken ha dött. Gör. Så. Jävla. Ont! På riktigt så ville jag i ren överlevnadskraft slita ut hela livmodern med bara händerna. Skiter i om jag blir barnlös, detta är inte värt det!!

Jag vill mest ha detta inlägg som en påminnelse inför kommande månader, att jag har haft det värre. Och om inte så lär jag nog överleva det ändå.

Och vore nog på sin plats med en ursäkt och medlidande till alla er som lidit på detta vis alla sina omgångar.